67 lines
2.8 KiB
HTML
67 lines
2.8 KiB
HTML
|
<!DOCTYPE html>
|
||
|
|
<html lang="sv">
|
||
|
|
|
||
|
|
<head>
|
||
|
|
<meta charset="UTF-8">
|
||
|
|
<meta name="viewport" content="width=device-width, initial-scale=1.0">
|
||
|
|
<title>UPPGIFT1Webbutveckling</title>
|
||
|
|
<link rel="stylesheet" href="../M6/cssM6_4.css">
|
||
|
|
</head>
|
||
|
|
|
||
|
|
<body>
|
||
|
|
<header>
|
||
|
|
<h1>Derivatans Historik</h1>
|
||
|
|
</header>
|
||
|
|
<nav>
|
||
|
|
<ul>
|
||
|
|
<li><a href="../M6/index_0.html">Länk tillbaka</a></li>
|
||
|
|
</ul>
|
||
|
|
</nav>
|
||
|
|
<main>
|
||
|
|
<article>
|
||
|
|
<h1>
|
||
|
|
Derivatans Historik:
|
||
|
|
</h1>
|
||
|
|
<p><strong>Derivatan: </strong>En historisk utveckling
|
||
|
|
|
||
|
|
<p>Begreppet derivata har sina rötter i antiken, där matematiker som Arkimedes och Eudoxus studerade
|
||
|
|
tangenter till kurvor och förändringshastigheter. Dessa tidiga undersökningar lade grunden för den
|
||
|
|
moderna derivatakalkylen.
|
||
|
|
</p>
|
||
|
|
<p>
|
||
|
|
<p><strong>1700-talet: Newtons och Leibnizs bidrag</strong></p>
|
||
|
|
Det var dock under 1700-talet som derivatakalkylen utvecklades till en systematisk teori. Isaac Newton och
|
||
|
|
Gottfried Wilhelm Leibniz, oberoende av varandra, utvecklade grundläggande begrepp och notationer för
|
||
|
|
derivatan. De insåg att derivatan representerar den momentana förändringshastigheten hos en funktion i en
|
||
|
|
given punkt. Newton använde derivatan inom fysiken för att beskriva rörelse och krafter, medan Leibniz
|
||
|
|
fokuserade på den geometriska tolkningen av derivatan som lutningen på en kurva.</p>
|
||
|
|
|
||
|
|
<p>
|
||
|
|
<p><strong>1800-talet: Rigorisering</strong></p>
|
||
|
|
Under 1800-talet genomgick derivatakalkylen en period av rigorös utveckling. Matematiker som Augustin-Louis
|
||
|
|
Cauchy och Bernhard Riemann arbetade med att ge en mer exakt definition av gränsvärdet, vilket är centralt
|
||
|
|
för begreppet derivata. Cauchy formulerade en mer rigorös definition av derivatan som ett gränsvärde av en
|
||
|
|
differenskvot, vilket lade grunden för den moderna analysen.
|
||
|
|
</p>
|
||
|
|
<p>
|
||
|
|
<p><strong>1900-talet och framåt: Generaliseringar och tillämpningar</strong></p>
|
||
|
|
Under 1900-talet generaliserades derivatakalkylen till mer abstrakta matematiska objekt, såsom funktioner av
|
||
|
|
flera variabler och funktioner definierade på mer allmänna mängder. Derivator används idag inom en mängd
|
||
|
|
olika områden, inklusive fysik, ekonomi, teknik och datavetenskap.</p>
|
||
|
|
</p>
|
||
|
|
|
||
|
|
|
||
|
|
|
||
|
|
</article>
|
||
|
|
<aside>
|
||
|
|
<img src="../Images/Newton.jpeg" width="340" height="310" alt="Newton">
|
||
|
|
<img src="../Images/Leibniz.webp" alt="Leibniz">
|
||
|
|
</aside>
|
||
|
|
|
||
|
|
</main>
|
||
|
|
<footer>
|
||
|
|
<u><em>Amir Alsalakh, 07alam@skola.engelholm.se</em></u>
|
||
|
|
</footer>
|
||
|
|
</body>
|
||
|
|
|
||
|
|
</html>
|